Andreaskyrkan har en stolt historia som går tillbaka till andra hälften av 1800-talet. Själva kyrkan invigdes 1877. Men kyrkan och församlingen är ingen isolerad företeelse utan har varit och är en del av en rörelse som när den växte fram kom att omskapa det svenska samhället.
Om detta handlar filmen Frikyrkans historia som tagits fram av religionsvetaren och journalisten Fredrik Lindé. Efter gudstjänsten i Andreaskyrkan den 21 augusti visades filmen, som är en timme lång. Därefter följde ett kort gemensamt samtal.
Filmen gör ett historiskt svep, från vad som ses som det första baptistiska dopet i Sverige 1848, fram till våra dagar, med frågor om frikyrkorörelsens utmaningar i dag. Med de nya fria församlingarna som skapades för ungefär 150 år sedan växte erfarenheter av demokrati. Här kunde både män och kvinnor, fattig och rik, bildad och den utan skolgång vara med.
I samtalet ansåg många att det var en bra film. Fint att få en fördjupad bild av den historia som Andreaskyrkan är en del av, menade flera. Här är några av rösterna.
- Det var intressant att se att frikyrkorörelsen växte fram bland människor med små resurser.
- Demokratifrågan var viktig då, och den är nog viktig också idag, fast på ett annat sätt.
- Det är väl inte helt korrekt att tala om ”Frikyrkan” som om den är en, eftersom det också finns mycket som skiljer de olika frikyrkosamfunden.
Det konstaterades att kamp för nykterhet, hälsa och utbildning varit central i frikyrkorna, inte minst inom den internationella missionen. Någon konstaterade:
- Idag finns andra utmaningar, som ensamhet och existentiell hälsa.
Magnus Stenberg