Tänkvärt

Lyssnandet också ett språk

Jag fick möjlighet att åka på retreat fem dagar för knappt två månader sedan. Platsen var ett ekumeniskt kloster, Monastero di Bose, nordväst om Milano, Italien. Vi var en grupp på arton personer ifrån Sverige, Norge och Finland som delade livet tillsammans en knapp vecka. Klostret startade 1968 i samband med allt annat som hände detta turbulenta år av studentrevolter, Pragvår och mycket annat.

På klostret finns både bröder och systrar. De går i vanliga kläder dagtid, förutom vid mässan då de tar på sig sina liturgiska kåpor. Klostret ligger i en liten dal, med mäktiga alptoppar runtomkring. Många egna odlingar där man tar mycket av sin mat. Vi följde klostrets rytm med tre bönetider per dag, tre gemensamma måltider och två egna samlingar. Därutöver fri tid för promenader, läsning, bön, vila.

Di Bose är ett modernt kloster i det att man tagit fasta på demokrati, jämställdhet och lyssnande på varandra. När man skall göra något eller besluta om något börjar man med att lyssna till Gud och varandra. Vi reflekterade över detta i vår grupp, i bibelstudium och samtal.

När Mose mött Gud på Sinai berg under ökenvandringen, och senare skall för medla Guds hälsning till sitt folk säger han: ”Shema – Hör Israel, Herren är Gud, Herren är en…” Det finns inget uttryck i hebreiskan för att lyda. Man tog ett låneord ifrån arameiskan som betyder ”lyssna”.

Den judiska författarinnan Anita Goldman har sagt: ”Bibelns folk lyder inte, de lyssnar.” Lyssnandet går igen genom hela bibeln. Att vara beredd, redo, mottaglig. Att lyssna med hjärtats öra. I Johannesprologen möter vi en Gud som talar och människan som inbjuds att lyssna. Jesus drog sig ofta undan för att be och lyssna till sin far. Lärjungarna attraherades så av honom att de bad: ”Herre lär oss att be…”

Dag Hammarskjöld hade fått fatt på detta och skriver i ett av sin vägmärken: ”ju trognare du lyssnar inåt desto bättre skall du höra vad som ljuder omkring dig”.

Kan lyssnandet vara ett språk? Jag tror det. Och något som blir allt viktigare att lära sig i den brusande värld vi lever i. Att lyssna till sig själv, till Gud och varandra. Ge dig tid, bli stilla, gå en promenad, pilgrimsvandring, åka på retreat. Vad är det som hörs?

Vad ljuder omkring dig? Låt oss lyssna tillsammans.

Mats Carlsson, pastor