Andreaskyrkan och jag

Vi är inte perfekta

MarieDet är viktigt att vi inte försöker visa upp en perfekt fasad, vare sig som människor eller som församling. Då är vi inte trovärdiga. Det anser Marie Åström.
Maries kontakt med Andreaskyrkan började för ungefär 15 år sedan, när hon och hennes blivande man Emil deltog i en samtalsgrupp som kallades Under ytan. Här mötte hon en varm och välkomnande atmosfär, men också en plats där det var möjligt att öppet och ärligt samtala om livet.
Då, när hon deltog i samtalsgruppen, pluggade hon för att bli sjuksköterska, något som hon sedan arbetade som under flera år. Hennes nuvarande arbete kallas rehabiliteringskoordinator. Det innebär att stödja sjukskrivna patienter i rehabiliteringsprocessen och underlätta för den som varit sjukskriven att komma tillbaka till arbetslivet. Det här är ett arbete som ger erfarenheter hon bär med sig till kyrkan.
- Livet är skört. Det händer saker i våra liv som vi inte kan styra över eller som vi kanske inte ens förstår. Och vi bär på frågor som vi inte alltid hittar svar på. Så måste det få vara också när vi kommer till kyrkan.
Under coronapandemin har Marie kunnat arbeta på sin arbetsplats. För henne själv har vardagen inte förändrats så mycket. Men hon är väl medveten om att det inte är så för alla.
- Jag tror att vi kommer att märka att många i samhället inte mår bra av att arbeta hemifrån eller att vara mer isolerade än vanligt.
Det är i den verkligen vi nu ska vara kyrka, menar hon.

Namn: Marie Åström
Ålder: 46 år
Bor: Stuvsta
Gör: Rehabiliteringskoordinator