Andreaskyrkan och jag

Här får alla plats

Ingrid Lindhe SmallI Andreaskyrkan får alla plats! Det var så någon beskrev kyrkan för Ingrid Malgeryd Lindhe på 1990-talet då hon började besöka kyrkan. Snart var hon medlem. Nu är jag fast, förklarar hon.

Många som deltar i gudstjänster i Andreaskyrkan känner igen Ingrid som finstämd solist som ackompanjerar sig själv på gitarr. Ofta sjunger hon sånger av Tomas Boström, trubaduren och pastorn som under flera decennier bidragit med personliga visor med underfundiga texter.

- Jag gillar hans sätt att vrida och vända på orden. På så vis får man tänka till själv, säger Ingrid, och avslöjar att hon älskar Povel Ramel.

Hon är uppvuxen i en by utanför Aneby i Småland, och tidigt präglad av den fromhet och de uttryck som fanns i vad som då kallades Kronobergsmissionen. Det var mycket tältmöten och predikanter med höga tonlägen, konstaterar hon. I Andreaskyrkan hittade hon en mer tillåtande atmosfär.

- Under 1990-talet firades regelbundet Regnbågsmässor i Andreaskyrkan. Det gjorde starkt intryck på mig.

Ingrid arbetar i Stockholm men har på sätt och vis hela världen som arbetsfält. Hon arbetar administrativt på stiftelsen International Foundation for Science – IFS. Stiftelsen förmedlar ekonomiskt stöd till forskare i vad som ibland kallas tredje världen, bland annat i syfte att ge fler forskare möjligheter att stanna kvar i hemlandet och inte sugas upp av universitet och institutioner i den rika världen. Arbetsspråket är engelska. Men franska går också bra när det behövs, konstaterar Ingrid.

 

 

Namn: Ingrid Malgeryd Lindhe
Ålder: 60 år
Bor: Vasastan
Arbete: Programme Adminstrator vid IFS

Text och foto: Magnus Stenberg