Människans värde är givet av Gud och kan aldrig förstöras eller tas ifrån henne, vilka omständigheter hon än lever under eller drabbas av. Det är en tanke som lever genom hela samtalet med Peter Örn om att leda humanitärt arbete.
Peter Örn berättar, att han arbetade som chef för svenska Röda Korset i sju år, från september 1994 till september 2001. Det som lockade att ta jobbet efter alla år inom politik var att det handlade om värderingar, medmänsklighet och medkänsla för behövande,frågor som han sysslat med tidigare i Folkpartiet.
Röda Korset är en stor och komplex organisation, som ett eget universum, men samtidigt en folkrörelse. Som fokus gäller att vilja hjälpa de mest sårbara och utsatta. Det kan innebära de mest skilda arbetsinsatser: att ge katastrof- och återuppbyggnadshjälp efter naturkatastrofer, att stärka förmågan att möta en osäker framtid hos den för vilken livet slagits sönder, eller att bryta ensamhet och isolering.
För att kunna leda en sådan organisation måste man ha förmågan att få medarbetarna att se helheten, att det lilla som var och en kan göra är delar av något stort. Peter berättar om en kvinna engagerad i Röda korset som han mötte i Göteborg. Hon stod och sorterade kläder som samlats in och han frågade henne vad som drev henne i det arbetet: ”Att göra en smula nytta”, svarade hon. Det är också viktigt att minnas att varje människa kan växa och utvecklas om hon får känna förtroende och ansvar. Vid svårigheter och motgångar behöver hon påminnas om att utan hennes insats hade situationen varit ännu värre. Ett ständigt krav är att obrottsligt utgå från rundprinciperna som alltid varit giltiga för Röda Korset: lojalitet mot de svagaste, absolut opartiskhet.
På frågan om hans kristna tro hade varit till hjälp i arbetet, svarar Peter, att religionstillhörighet inte får påverka hjälparbetet på något sätt. Men människosynen fördjupas. Han insåg hur viktigt det är att alltid uppfatta och respektera människans värdighet. Han berättade också att han på sina många resor hade en papperslapp i fckan, där han skrivit orden ur Ylva Eggehorns psalm: ”Var inte rädd, det fnns ett hemligt tecken, ett namn som skyddar dig nu när du går”.
Folke Hylén